I planeringsarbetet deltog även arkitekterna Pirjo Sanaksenaho och Enrico Garbin. Altaret planerades av Kain Tapper och glasmålningarna gjordes av Hannu Konola. Att färdigställa kapellet har varit ett långfristigt och samtidigt arbetsdrygt projekt, eftersom finansieringen, materialet och arbetsinsatserna till största delen uppbragts genom insamlade medel. Nu står kapellet klart för bruk av åtta olika religiösa samfund. Kapellet är redan nu känt världen runt, bl.a. i Japan, Sofia och Moskva.

Landmärke för de kristnas
gemensamma hopp
Idén till kapellet kom från konstnären Hannu Konola. De höga glasmålningarna på altarets sidoväggar bär hans signatur. Det delvis skrovliga glaset speglar livets mångfald-ibland är det slätare, ibland strävare. Fönstren är ”fiskens” ögon, genom vilka ljuset silas för att lysa upp kapellets inre. Hela projektet var en stor utmaning och har krävt mycket arbete. Byggnaden är i sig ett konstverk, vars exceptionella form skapar olika bilder i det mänskliga sinnet.

I kapellets fasad användes blank koppar, som redan mörknat. I ett senare skede väntas ytan bli grön, då kopparn får sin patina. Arkitekten har varit medveten om kopparns egenskaper och har utnyttjat detta i sin planering. I fogarbetet återkommer fisktemat, då banden applicerats på väggarna i en fjälliknande formation.

Interiören, som i all sin enkelhet är en intagande och imponerande syn, är utförd helt och hållet i furu. Mittgången löper i en lätt stigning mot altaret. Altarbordet och bänkarna av okonstlad form är också planerade av akademikern Kain Tapper. Tapper gick bort under arbetet med kapellet och såg tyvärr aldrig det färdiga resultatet. Bägge naturmaterial uttrycker ett eget formspråk och gör kapellet unikt. Kapellet är även ett slags mirakel i dimensioner. Då man betraktar bygg-nadens kortsida utifrån anar man inte hur kolossal byggnaden i själva verket är.

En mans konststycke
Även byggnadstekniskt var projektet mycket utmanande för fackmannen. Detaljerna, t.ex. fönstrens inmonteringsställen, krävde särskild yrkeskunnighet. På grund av kapellets form och höjd var man tvungen att göra den största delen av arbetet från en lyftkran. Avvikande från praxis, gjordes projektets alla installationsarbeten av en man, plåtslagaren Jari Lehtinen, som lyckades väl i sitt verk. Som fasadmaterial användes kopparskivor som skars i bestämda mått. Under kopparytan finns normal brädfodring överdragen med formpressat faner. I fogarbetet användes slussfals och vid appliceringen glidbeslag, som ger efter då materialet rör sig på grund av temperaturväxlingar. Lehtinen genomförde det omfattande installationsarbetet på endast två och en halv månad.

Arkitekt: Matti Sanaksenaho
Alter og interiør: Kain Tapper
Glasmalerier: Hannu Konola
Blikkenslager: Jari Lehtinen